Fick en snap av Jens för en vecka sen tror jag det är, där stod det att han saknade mig men han visst inte hur... Hur kan man inte vet hur man saknar en person?
Och naturligtvis så sa jag att jag saknade honom men då var jag full, allt brukar komma ut/fram när man är full. Det känns som att jag ska vara mer känslosam då och berätta vad jag känner. Och den kvällen var det på håret att han kom och sova här. Nu i efterhand så börjar jag faktiskt sakna honom på riktigt och det ska inte vara så, för Vf ska jag kämpa för något som jag inte kan få...
Och precis där gjorde jag nog något som jag kommer få ångra, jag skickade till Jens och frågade Vf han saknade mig.... Ne jag måste ringa min vän för att prata ut!