Fick en snap av Jens för en vecka sen tror jag det är, där stod det att han saknade mig men han visst inte hur... Hur kan man inte vet hur man saknar en person?
Och naturligtvis så sa jag att jag saknade honom men då var jag full, allt brukar komma ut/fram när man är full. Det känns som att jag ska vara mer känslosam då och berätta vad jag känner. Och den kvällen var det på håret att han kom och sova här. Nu i efterhand så börjar jag faktiskt sakna honom på riktigt och det ska inte vara så, för Vf ska jag kämpa för något som jag inte kan få...
Och precis där gjorde jag nog något som jag kommer få ångra, jag skickade till Jens och frågade Vf han saknade mig.... Ne jag måste ringa min vän för att prata ut!

Igår blev det och fara te västkusten för lite semester. Men det känns konstigt och vara här med Jens och hans bror. Det känns som det är lite awkward moment emellan mig och Jens. Han blev sur igår och han blev ännu mer när jag fråga vad det var och frågade om han ville prata om de. Ville ju bara hjälpa te.
Igår bestämde jag mig för att ta ett steg tillbaka när det gäller oss. När vi kommer hem så ska jag skriva ett lång sms till honom så han vet vad jag tycker och tänker. Sedan är det upp till honom vad han vill.


Rebecka tylebrink orkar inte mer!!

Mina känslor för den jag precis har träffat är enorma, vi kallar honom Karl. Har inte kunnat träffa någon bättre än honom men ändå så får jag en känsla för mitt ex för jag pratade med honom precis...får man känna så eller är man otrogen då? Eller jag och Karl är ju inte tsm... Känner jag så här för mitt ex bara för att känner honom till 110% eller har jag fortfarande känslor? Blir tokig på mig själv.
Jag vill ju att jag och Karl ska bli tsm.

Ja vart ska man börja...
Idag tror ja att jag har gjort ett stort misstag... Sa till en killkompis att jag ville vara mer än en vän men inlett mig så gick det åt helvete...
Nu känns allt konstig mellan oss, och jag vet inte hur jag ska bete mig...

Men men får se vad som händer de närmaste dagarna!

Då har lilla jag tagit studenten efter 13 år i skolan???. Jag måste erkänna att det känns konstigt... Ingen skola i höst och gå till, bara och börja jobba. Det jag kommer och sakna mest är att inte träffa klassen som man varje dag. Vi i klassen har haft våra upp och ner perioder men igår var vi en klass som hållde ihop. Och det jag inte kommer sakna är alla uppgifter och prov.
Så BF11 fore life ??

Fest! ??

Jag är så rädd i detta ögonblick, jag vet inte vad jag ska ta mig till.
Jag hoppas inte att det är så jag tror...
I'm so scard right now....

Säg bara att du inte vill ha något med mig och göra ist för och hålla på dom du gör!!
Blir så besviken, från det vi hade till inget.... På några dagar...

En ny vecka har börjat och det är den näst sista veckan för den här terminen.

idag blev det en riktigt lugn skoldag.... jag gjorde inte ett skit mellan 07.50 te 13.30, skit tråkigt. morgon dagen blir nästan likadan som idag... men men det är ju helg i morgon :D GLAD TJEJ! 

Hade ett samtal med marinette, men jag kunde inte hålla mig när hon fråga hur jag mådde.

Jag bröt ihop och berättade att jag kände mig osynlig och jag känner mig sviken av mina närmaste vänner som jag trodde skulle vara här för mig när jag mår som jag gör.

MEN som tur så har jag min underbara familj som alltid finns vid min sida så fort det är något. Det känns tom nu när mamma är på mallorca så jag kan inte prata med mamma hur jag känner, kan ju prata med pappa men det är inte sak och man får inte samma svar....